När det kommer till arbetsrätt är det vanligtvis en vattendelare på arbetsplatserna ute i landet. Många vill, trots att jobbet är en av de absolut viktigaste delarna av våra liv (eller åtminstone där vi spenderar en stor del av vår vakna tid, förutsatt att du jobbar heltid) inte ta i områden som arbetspolitik eller förhållandena på jobbet ens med tång. Det kanske är någon nordisk traditionell konflikträdsla i botten, men studier visar att majoriteten av de som faktiskt arbetar heltid varken är medlem i facket eller ens verkar bry sig särskilt mycket om saker som arbetsrätt. Det kanske kan låta blygsamt positivt ändå – åtminstone om vi tänker oss att de flesta kanske har så pass drägliga arbetsförhållanden och hyffsade relationer med sin chef som gör att de helt enkelt inte behöver fackligt medlemsskap. Däremot visar statistiken att det är betydligt vanligare än vi tror att det skär sig på olika sätt, mellan ledning och arbetstagare.

Att gå med i facket innan problemen uppstår

En stark rekommendation när det gäller fackligt medlemsskap är att tänka på det lite som att gå till tandläkaren. Det kanske inte är det roligaste du kommer göra i ditt liv, men det är gansksa nödvändigt. Dessutom är det bättre att faktiskt gå till tandläkaren, hur tråkigt eller skrämmande det än kan vara, innan du faktiskt får akuta problem. Som med mycket annat är det inte säkert att varken tandläkaren eller ditt fackliga ombud kan hjälpa dig, om du bankar på porten samma sekund som det händer något allvarligt. Särskilt i fråga om fackförbund krävs ofta en viss typ av anställning eller medlemstid för att du ska kunna få all den hjälp de kan erbjuda. Det kan inledningsvis verka ganska snålt, men det kommer också av goda anledningar – precis som en arbetslöshetskassa eller klubbmedlemskap där förmånerna är betydande måste fackföreningarna ha en viss ”testperiod”, så att medlemmar faktiskt är med över längre tid. Annars hade varenda kotte troligen blivit medlem i samma stund som det uppstår en konflikt – få lysande hjälp av fackets företrädare – och sedan gått ur i samma sekund som konflikten är löst. Det är naturligtvis inte en hållbar ekonomisk modell för till exempel st facket, så det gäller att faktiskt bara bita ihop och betala för medlemsskapet till fackförbundet ST. Tänk på det som en försäkring (vilket det ju faktiskt är) – en trygghet som du betalar för utifall den måste användas, och med vetskapen om att det blir betydligt jobbigare om du står där mitt i olyckan utan förmånen på din sida.

Facket jobbar för dig – inte tvärtom

På tal om nordisk jantelag är det inte sällan som medlemmar i facket nästan kryper till korset för att be om assistans, eller tänker att en mindre detalj på arbetet inte är något för facket att hantera. Det brukar dock inte stämma. Visst, du kan inte springa till din fackförening för minsta lilla, men faktum är att dina fackliga företrädare är ett språkrör för alla medlemmar på din arbetsplats. Även om ni inte har en företrädare på plats finns det ofta en att komma i kontakt med, och det kan vara nog så värdefullt att föra en dialog med fackförbundets anställda för att se om ert arbetsklimat kan bli bättre. Många vet till exempel inte vad som gäller för mindre jobbdetaljer som lagligt bestämd vila, semesterersättning eller föräldraledighet. Där kan ditt ST fackförbund bistå med råd och tips hur du i sin tur för dialogen med din arbetsgivare. Med andra ord behöver inte fackligt medlemsskap innebära smygande skam eller ens att du någonsin behöver ta det där jobbiga samtalet med din chef – du får helt enkelt hjälp på många olika sätt, för en bättre arbetsplats. Kolla också alltid ditt ST kollektivavtal, så att du vet vad som gäller.

Bonustips – glöm inte vardagslyxen på jobbet

Det kanske verkar som en löjlig liten detalj, men glöm …